Baksidestext;
«Kära Mentor, jag fungerar sämre utan dig» är skriven i jag-form och är personlig. Berättelsen sträcker sig från perioden 2009-2013 eller under tiden författaren bearbetade sjukdomen «gå in i väggen». Svart/Vit eller svart på vitt – så definierar Iris Erlingsdottir sitt sätt att komma igen efter sin djupaste sorg som är arbetsrelaterad. Pånyttfödelse är en röd tråd bakom diagnoser som «atypisk depression» och «uns» (utan närmare specifikation). Iris framträder inte i sin bok som «ensam är stark». Påverkan utifrån är en tydlig utsaga.
Nu tycker jag inte saker, bara för att tycka och inget mer med det. Jag står för mina åsikter och är bekväm i det. Inte är jag så fyrkantig att jag inte kan ändra åsikt om någon har någonting vettigt att tillägga min åsikt, det är faktiskt helt tillåtet att ändra åsikt om man känner för det.
Iris Erlingsdottir är född 1971, i Raufarhöfn, Island, där hon växte upp. 19 år gammal flyttade hon tillsammans med sin nuvarande äkta make till Sverige, från den vulkaniska ön, för att påbörja ett liv i Sverige.
Iris och jag träffades i Lasarettsköket någon gång i början av 1990-talet. När hon sedan flyttade från Torvalla konstaterade jag att de var hon som fick mig av bussen på rätt hållplats om kvällarna. Jag hade studieuppehåll från köket några år senare (innan min kökskarriär tog slut) och jag kan inte minnas om jag och Iris jobbade ihop någon fler gång. De gick ett antal år och så fick vi kontakt med varandra via bloggen och FB, jag hade ingen aning vad som hänt Iris där emellan. När jag sedan fick se att hon skrivit en bok ville jag naturligtvis läsa den!!! Men jag hade ingen aning om vad som väntade mig…. ”Kära Mentor jag fungerar sämre utan dig” är en bok om att verkligen gå in i väggen. De första sidorna som Iris make skrivit, kom som en chock. Får det gå till såhär??? Från början är boken verkligen ingen kul läsning, men så ser man en ljusning.
Jag önskar Iris all lycka på den fortsatta vägen. Kram
